Sedan jag blev skadad har jag gått på målarkurs i Strokeforums regi. Det är en kurs med kunniga lärare och med anpassade lokaler. Det är väldigt skönt att delta i kurser där nivån och hjälpmedlen är anpassade efter oss hjärnskadade deltagare. Utan någon som hjälper till med att lägga upp färg och tejpar upp papper så hade många av oss inte kunnat utöva denna hobby. Målarkurserna är inte bara ett tillfälle för oss skadade att träffa andra i samma situation, utan det är också väldigt bra träning för många av oss, såväl kognitiv som fysiskt.
För mig var det till en början en stor besvikelse, när jag började måla igen, jag hade tappat mycket av min spatsiala (rumsliga) förmåga och kunde inte alls få det att se ut som jag hade tänkt mig på pappret, men allt eftersom har det gradvis blivit bättre, även om det inte på långa vägar är som när jag var frisk... Jag koncentrerar mig numera mest på färg för att det tycks vara det som min nya hjärna hanterar bäst! Förhoppningsvis blir även teckning och form bättre framöver, men blir det inte det, så är det också okej. Jag tycker att det är lustfyllt och det är för mig viktigare än motiv och utförande numera!
Elisab1 målar!
