Våndan av att vara enhänt...

01.04.2014 14:01

Efter min hjärnblödning har jag blivit enhänt. Jag kan bara använda högerhanden då den vänstra handen/armen är förlamad och spastisk. Tack och lov så är jag högerhänt och behövde alltså inte lära mig att skriva eller göra allt med "fel" hand, så jag har i det perspektivet kommit lindrigt undan, men det Finns saker som är förvånansvärt svåra att utföra med bara en hand. Och nu tänker jag inte på de självklara sakerna, som att knyta skorna och knyta en slips) det senare gör jag nu, tack och lov, inte så ofta...) men knyta skorna går bort helt numera. Jag har sett makalöst fingerfärdiga människor som knyter skorna med en hand, men det är nog inte riktigt min forte, så jag använder numera bara knytskor med elastiska skosnören, så det är bara ett litet störningsmoment i min vardag. Det som irriterar desto mer är de små men löjligt vardagliga detaljerna som blir omöjliga eller svårare att utföra med en hand. Saker som som att det är lögn att bre en macka utan att Lätt och Lagom paketet halkar i golvet (curlingutövare borde undersöka vad paketen har för material i botten, finns möjligheter till produktutveckling där!). Hyvla ostskivor är helt omöjligt såvida man inte tycker om att ha några förskrämda ostflingor på mackan!Och då har vi inte ens kommit till själva förutsättningen för en frukostmackan, att skära sig en skiva bröd med en hand är i sig ett konststycke som kräver inte bara sylvassa knivar utan även överseende med att slutresultatet blir antingen för tjockt eller för tunt. Behöver jag nämna att det numera mest blir flingor till frukost. Nu finns det tack och lov hjälpmedel som kan avhjälpa många av problemen i köket och framförallt går det att köpa det mesta färdigskivat, färdighyvlat, färdigrivet och färdighackat numera, så det går att lösa!

 
Mitt absolut största problem är alltså inte köket, nej, det är snarare min fåfänga och anti-feministiska(?) önskan att bära BH som ställer till det mest. Kan någon förklara hur det är tänkt att man skall kunna knäppa en BH med en hand? Det var ju för tusan tillräckligt besvärligt att knäppa med två händer...? Nä? Precis, jag misstänkte det. Det går inte... Jag använder därför numera istället för en rejäl BH med stadigt stöd för mina doningar, en  sladdrig mjukisvariant av typ sportBH, men helt utan det nödvändiga stödet, för att det är det enda som går att ta på sig någorlunda lätt på morgonen. Fåfängan är absolut det som tar mest stryk av att vara enhänt. Min garderob består numera enbart av mjukisplagg som saknar knappar och dragkedjor. När jag tittar i min garderob numera har jag svårt att tänka mig att den tillhör samma kvinna som tidigare mer eller mindre bodde i högklackat, skjortor och kostym, för  att det var det jag bar dagligen på jobbet... Saknar egentligen inte "powerdressen" som sådan, men saknar naturligtvis känslan den förmedlade till andra och sin bärare. Det är svårt att känna sig respektingivande och oslagbar i mysbyxor, tofflor, och tuttar som slänger åt alla håll. ..Japp! Fåfängan är den som lider mest av att vara enhänt.