Vem är Elisab1?
Oj, det blev en väldigt STOR fråga! Om vi börjar med de rent materiella företrädena och tidigare erfarenheter, blir det kanske lite mer hanterbart!
Fyrtiotvåårig tvåbarnsmor, till Lukas (7) och Hugo (11). Sammanboende med Klas sedan 20 år tillbaka. Vi bor i en förort till Göteborg i ett underbart hus från -64, med alla de tidstypiska attributen, platt tak, fem(!) halvetage våningar, och innan vår renovering, massor av sjögräs och medaljongtapeter! Vår familj består även av: cockerspanieln Doris, katten Sudden, och till sist och faktiskt minst, två dvärghamstrar! Vi utgör vad man, statistiskt sett, skulle kalla en klassisk medelklassfamilj och är på många sätt även en typisk "medelsvensson-familj".
Jag arbetade i blomsterbranschen nästan tio år innan jag kom på att jag skulle försöka skaffa mig någon form av högre bildning. Så jag var nästan 25 år när jag började plugga på universitetet.
Jag läste framförallt Medie och kommunikationsvetenskap, i någon vag förhoppning om att bli journalist. en tanke som jag dock övergav rätt snart, men jag läste ändå lite andra kurser som jag tänkte kunde vara av nytta i den karriären. Det blev stadsvetenskap, etnologi, psykologi och företagsekonomi. En salig blandning, jag vet! Men vad skall man göra när man är så nyfiken på precis allt? När jag hade skramlat ihop 120 poäng var det dags att ge sig ut i arbetslivet igen, men som vad? Det enda jag visste så här långt var att jag inte ville arbeta med blommor längre, så jag började som konsult på Manpower och hade där turen att bli inhyrd som inköpsassistent på dåvarande "Ericsson Microwave Systems".
Det var ett arbete jag verkligen tyckte om och det dröjde inte länge innan jag fick fast anställning hos dem som inköpare. Tio år och två mammaledigheter senare, arbetade jag fortfarande på samma företag, fast nu hette det Saab Defence Systems istället och jag var nu Systeminköpare, eller Contract Manager! Livet lekte och jag älskade mitt arbete! Det visade sig nämligen att min sociala kompetens var mycket användbar i ett företag fullt av mer eller mindre "asbergerianska" civilingenjörer (missförstå mig rätt jag älskar dem!). Jag brukade se mig själv som en form av tolk mellan våra ingenjörer och våra leverantörer, där mitt jobb var att se till att leverantören levererade det vi förväntade oss till det pris vi förväntade oss, ett inte alltid helt okomplicerat arbete, men spännande och lärorikt. Så kom det sig alltså att en kvinna utan någon som helst teknisk utbildning gjorde sig en karriär på ett ingenjörsföretag. Ingen var mer förvånad än jag själv...
Så långt allt väl, Men säg den lycka som varar... 2010 drabbades jag av en massiv hjärnblödning i samband med en operation i hjärnan. Jag överlevde, men har ett antal kvarstående funktionshinder (både synliga och osynliga) de synliga funktionshindren har jag vant mig vid att leva med, men de osynliga kämpar jag med varje dag och timma. Det är främst dessa jag kommer att fokusera på i min blogg.
Synliga funktionshinder:
Vänstersidig förlamning av både arm och ben, jag har kraftigt nedsatt känsel i vänstra sidan, vilket gör att jag inte kan styra mina lemmar som en frisk person. Jag går för egen maskin, men haltar fram, då jag lider av droppfot. Vänsterarmen är i princip helt utan funktion, kan lyfta hela armen, men ej räta ut eller använda handen. Lider också av svår spactisitet i både arm och ben. Jag är tack och lov högerhänt så vardagen fungerar trots allt hyfsat bra!
Osynliga funktionshinder:
Svår hjärntrötthet, vilket i sin tur har en hel del följdeffekter, så som ljudkänslighet, dåligt arbetsminne etc. Jag kommer att återkomma till hjärntröttheten under egen rubrik då den inte låter sig sammanfattas i några få meningar. Det är i alla fall hjärntröttheten(fatigue) som jag plågar mig mest, då den begränsar mitt liv och min vardag så mycket.
Neglect och synfältsbortfall, även neglectet får jag be att återkommer om, då inte heller det låter sig beskrivas lättvindigt!
Afasi och Dyskalkyli
Jag har fått svårt att läsa och skriva inte så att det inte går men det kostar mycket i ansträngning och jag stavar fel hela tiden som ni kommer att märka.
Dyskalkyli
Jag kan inte hantera siffror som jag gjorde innan, dels gör mitt taskiga arbetsminne att jag inte kan hålla siffrorna i minnet, så att mata in OCR-nummer exempelvis är hopplöst, dels är det något med taljämförelsen som strejkar, Siffrornas förhållande och värde betyder liksom inte längre samma sak.
Alla dessa funktionshinder har gjort att jag fick ge upp tanken på att komma tillbaka till mitt älskade arbete,. Inte så mycket på grund utav de synliga funktionshindren, men mina kognitiva svårigheter i kombination med hjärntröttheten gjör mig inte vidare lämpad för ens enklare förvärvsarbete, varför jag sedan 2012 är sjukpensionär på heltid.
