Mindfullnessresan är hemma igen

Då var min åttaveckors MBSR-kurs slut för denna gången! Det har varit en omtumlande och lärorik resa. Kanske inte alla gånger så njutbar som jag från början föreställt mig. Men det är väl så med alla resor? Det blir inte alltid som man hade tänkt sig, livet blir inte alltid som man har tänk sig, Tack och lov! För det är väl precis i det nya oplanerade och oväntade som upplevelserna och lärdomarna ligger!? 

Det har varit en tuff och mycket lärorik resa, med massor av insikter och upplevelser av det diskreta slaget! Skönt att vara hemma igen, men med insikten att det här är en resa  som aldrig tar slut om man inte slutar träna på meditationen vill säga. Det här var inte bara en åtta veckors resa i Mindfullness. Det här är en resa i Mindfullness resten av livet! Resan har gett mig redskapen att kunna hantera min hjärntrötthet något bättre, men framförallt att acceptera min hjärntrötthet lite bättre. 

För det är det den här resan handlade om för mig! Att inte önska att saker var på ett annat sätt än de är, att inte slå på kroppens försvarssystem (och aldrig stänga av det?) acceptera det som ändå finns där och vi måste lära oss att leva med.

Sedan min hjärnblödning har kroppens försvarssystem gått på högvarv. Alltid på spänn, alltid redo, som om en tiger lurpassade bakom varje hörn... I meditationen får min hjärna 45-minuter avkoppling från alla tigrar, och det är det som är den souvenir jag tar med mig hem ifrån denna resa! Det är en souvenir som jag kommer att titta på dagligen under resten av mitt liv och minnas tacksamt att jag en gång gjorde resan och kanske kommer att göra om den då och då för det finns alltid mer att upptäcka på detta makalösa resmål! Kan varmt rekommenderas den som gillar krävande strapatser i att bara vara, och ett absolut måste för den som söker avskildhet och lugn utanför de vanliga turiststråken! Kommer absolut att återvända, längtar redan!